rumpeenstumpeen

Den där dagen då Sofia vaknade kvart över sju (!) och insåg att hon faktiskt är arbetslös så kunde hon ligga och dra sig ända till halv tio. Då ringde nämligen Stenbergska för 4e gången denna vecka, bara för att berätta att hon skulle måsta bli tvungen att ta en spruta innan hon åkte till Afrika ändå.
Just dden dagen så ringde även personalen från hjärtat och frågade om hon skulle kunna tänka sig att jobba kvällen, för de hade ju ingen anna som skulle kunna tänka sig att göra det.
RACKARNS BANANER! Det säger jag er! Inte får hon gå på ungdomssamling som alla andra civiliserade människor. Nej nej. Hon ska ta sprutor och jobba.
Pengarna rullar in, det går bra nu.... eller nått....

Måste få tillägga att om endast 1 MÅNAD så befinner jag mig på Arlanda med en afrikabiljett i handen! Det känns fantastiskt roligt! Jag ska bli brun, äta en massa frukt och inte kunna kommunicera via annat än mail. Inte illa!

Afrika är ju trots alt "hemma" för mig. Det är där mina rötter kommer ifrån. Andra säger nog att jag är ett skadat missionärsbarn, men må så vara. Jag längtar till doften som kommer att slå emot mig när flygplanets dörrar öppnas.

Som en liten parantes: Duntofflorna fick göra mig sällskap under duntäcket inatt igen. Vetekudden var också varm och skön.
Parantes i parantesen: Vilken tur att jag bestämt mig för att gifta mig med en varmblodig...