rumpeenstumpeen

Ja, jag erkänner. Jag har varit och är fortfarande kasspå att uppdatera. I stunden sitter jag på min säng i mitt och Stinas rum.
Har precis varit ute med Jessica och David en sväng. Det var tänkt att vi skulle åka till Matagalpa idag eftersom vi inte hade så mkt att göra idag. Men eftersom vägen till Sebaco är blockerad av några farmare som vill ha pengar för att köpa åkrar så gick den idén i kras. Men jag är ganska nöjd med livet i alla fall. Lyckades övvertala både Jessica och David att deskulle följa med mig på två pappershandlar. Nu har jag införhandlat en massa små pryttlar som nog ska komma till användning i framtiden. Än så länge sitter jag mest och pillar på dem och ler lite sådär förnöjt.

Det har hänt en hjel del sedan sist, men jag orkar inte dra alla historier så ni får fråga om dem när jag kommer hem igen eller om vi träffas på någon chat eller så.

Förrförra veckan hade vi semester. Vi passade på att åka till havet för lite bad och sol. Jag var förkyld i början av veckan, men de andra testade på att surfa. Veckan var i alla fall fantastiskt bra och förutom att jag tappade mina solglasögon och blev av med min börs så hade jag inget direkt att klaga på. Värre var det för Jessica som blev stungen av en rocka och Stina som käkade sand på havsbottnen. Anyhow. Vi njöt.

I söndags hade vi i alla fall en treasurehunt. För er som inte vet vad en treasurehunt innebär så är det en väldigt enkel men otroligt spännande övning i profetiskt tilltal och förbön. Vi började med lite lovsång och bön, sedan fick alla varsin lista där man under bön skulle skriva ner vad man tänkte på. Jag har aldrig gjort denna övning innan så på mitt papper stod det några granska spridda ord på mitt papper. När vi hade bett en stund läste alla upp edet dem tänkt på under bönen och några sakervar väldigt konkreta. på ett papper stod tex en man med keps utanför glassbaren som har ont i en fot och är orolig för sina barn. När vi så stod på samma gata som glassbaren kom en man förbi som sålde hängmattor. Eftersom en annan i teamet tänkt på just ordet hängmattor stoppade vi mannen (som hade keps)  och frågade om vi fick be för honom. Det visade sig att han brukade få väldigt ont i fötterna när han gick mycket och att han hade 8(!) barn som han var orolig för.

Jag trivs. Och även om jag inte förstår allt så förstår jag i alla fall en del av det som sägs. Men det kanske snart går över...